jessica nordin

Det är först nu som jag börjat förstå att jag faktiskt ska stanna här. Det har hela tiden känts som att jag är på semester och snart ska flyga hem igen. Det är en sådan konstig känsla, det är svårt att förklara. Jag har lämnat min trygga plats hemma och bosatt mig i ett helt främmande land hos en familj som jag inte känner så bra. Jag märker mer och mer för varje dag hur mycket som skiljer sig från Sverige, mat, miljön, människorna, allt. Känner mig nästan lite vilsen i allt detta nya som kommit på en och samma gång. Jag har hamnat hos en toppenbra familj som verkligen gör allt för att jag ska känna mig som hemma, men det är inte min familj, de är så långt bort. Jag har hittat jätte härliga vänner, men jag saknar mina vänner hemma. Jag saknar Övik, Umeå och jag saknar känslan av att känna mig som hemma. Jag vet att jag snart kommer vänja mig vid allt detta och det får ta lite tid. Kram.